Olika vägar till svenskt medborgarskap
Det finns olika sätt att bli svensk medborgare: genom ansökan, anmälan eller automatiskt vid födsel eller adoption. Ett barn blir svensk medborgare vid födseln om någon av föräldrarna är svensk medborgare, men det kan också handla om ett barn som adopteras av en svensk förälder.
En anmälan om medborgarskap är ett förenklat sätt att bli svensk medborgare, jämfört med ansökan. Alla kan inte bli svensk medborgare genom anmälan, utan det gäller vissa grupper som nordiska medborgare och barn eller unga vuxna som är statslösa sedan födseln.
Den vanligaste vägen – och den som den här sidan främst handlar om – är att bli svensk medborgare genom ansökan.
Krav för att bli svensk medborgare genom ansökan
Kraven finns i lagen om svenskt medborgarskap. Den 6 juni 2026 skärptes lagen och kraven blev hårdare. De förändrade reglerna började gälla direkt för alla – även för personer som hade lämnat in sin ansökan innan den 6 juni och fortfarande väntade på beslut.
Kraven för att bli svensk medborgare när man är över 18 år är att man ska
- ha permanent uppehållstillstånd eller uppehållsrätt eller uppehållskort, eller uppehållsstatus
- kunna styrka sin identitet
- ha bott i Sverige en viss tid, så kallad hemvist
- ha levt och förväntas leva ett skötsamt och hederligt liv, i och utanför Sverige
- kunna försörja sig
- ha kunskaper i svenska och om det svenska samhället.
Sedan den 12 juli 2026 gäller ett undantag från kravet på permanent uppehållstillstånd för vissa grupper. Personer som ingår i dessa grupper kan därför ansöka om svenskt medborgarskap trots att de saknar permanent uppehållstillstånd, om de har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd.
Läs om undantaget från kravet på permanent uppehållstillstånd
Andra regler gäller för nordiska medborgare
För personer som är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge gäller andra regler, och man har flera olika möjligheter att bli svensk medborgare – genom ansökan eller anmälan beroende på hur länge man har bott i Sverige.
Svenskt medborgarskap för nordiska medborgare
Så styrker man sin identitet
Kravet på styrkt identitet består av två delar. Den första handlar om att man ska ha en identitetshandling, till exempel ett hemlandspass eller identitetskort. Den andra delen handlar om att besöka Migrationsverket personligen, så kallad personlig inställelse. Den personliga inställelsen krävs för att Migrationsverket ska kunna säkerställa att personen som lämnat in ansökan och syns på fotot i identitetshandlingen är samma person som faktiskt besöker Migrationsverket.
Hur länge ska man ha bott i Sverige?
Huvudregeln är att man ska ha bott i Sverige sammanhängande i minst 8 år för att kunna få svenskt medborgarskap. Det finns undantag från huvudregeln:
- Nordiska medborgare kan ansöka efter att ha bott i Sverige i 2 år.
- Den som lever med en svensk medborgare kan ansöka efter 7 år, under förutsättning att paret har bott tillsammans i minst 5 år.
- Den som inte kan styrka sin identitet måste ha bott i Sverige i minst 10 år.
- Den som är statslös ska ha varit bosatt i Sverige i minst 5 år.
- Den som har flyktingstatusförklaring ska ha varit bosatt i Sverige i minst 7 år.
Krav på att leva skötsamt och hederligt
Att ha levt ett skötsamt liv innebär att man inte får ha skulder eller ha begått brott i Sverige. För att kunna kontrollera det hämtar Migrationsverket uppgifter från Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Den 6 juni 2026 skärptes skötsamhetskravet till att innebära att man måste ha levt skötsamt och hederligt även utanför Sverige. Migrationsverket bedömer detta utifrån de uppgifter som den sökande lämnar och annan information som finns tillgänglig i ärendet, till exempel inlämnade tips.
Skulder och brott kan påverka när man får medborgarskap
Om man har skulder eller har begått brott kan man ändå bli svensk medborgare – men det måste ha gått en viss tid efter att skulden är betald och straffet avtjänat. Den tiden kallas för karenstid och skiljer sig beroende på vilket brott personen har begått.
Exempel på karenstider
- Dömd till 60 dagsböter: man kan ansöka tidigast 3 år efter att man begick brottet.
- Dömd till fängelse i 6 år eller längre: man kan ansöka tidigast 17 år efter att man har avtjänat sitt straff.
- Anmärkning om obetalda skulder: individuell bedömning, kan ansöka tidigast 2 år efter att anmärkningen upphörde.
Man måste kunna försörja sig
För att kunna bli svensk medborgare måste man kunna försörja sig genom egna inkomster från lön eller eget företag. Kravet är att inkomsten ska vara varaktig (inte tillfällig) och motsvara minst tre så kallade inkomstbasbelopp per år, vilket betyder att man ska ha en inkomst på strax över 20 000 kronor i månaden före skatt. Inkomstbasbeloppet uppdateras varje år och därför ändras också inkomstkravet årligen.
Det finns inga krav gällande anställningens omfattning, till exempel om man arbetar deltid eller har en timanställning. Den som ansöker måste själv kunna uppfylla försörjningskravet – det är alltså inte godtagbart att räkna ihop sin egen inkomst med sin partners inkomst.
Information om inkomstbasbelopp hos Skatteverket
Föräldrapenning och sjukpenning räknas som inkomst
Om man får arbetsrelaterad ersättning tillfälligt under en pågående anställning kan det räknas med när Migrationsverket bedömer försörjningskravet, eftersom en sådan ersättning räknas på samma sätt som lön. Det kan exempelvis handla om föräldrapenning om man är föräldraledig och sjukpenning om man är sjukskriven.
Inkomster som inte räknas
För att uppfylla försörjningskravet får man inte räkna med lön från så kallat nystartsjobb eller en anställning med särskilt anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. Man får heller inte räkna med arbetslöshetsersättning (a-kassa), eller under de tre senaste åren ha fått försörjningsstöd under en period som är längre än sex månader.
Personer som försörjer sig som egen företagare får inte räkna med inkomster som kommer från stöd till start av näringsverksamhet, det som i vardagligt tal kallas starta eget-bidrag från Arbetsförmedlingen.
Undantag från försörjningskravet
Vissa personer är undantagna från försörjningskravet, till exempel om man har rätt till vissa typer av pension eller om man bedriver heltidsstudier med godkända resultat vid universitet, högskola eller yrkeshögskola. Även personer som, på grund av exempelvis en funktionsnedsättning, inte rimligen kan förväntas uppfylla försörjningskravet är undantagna.
Läs mer om försörjningskravet och vem som är undantagen
Krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället
Den som är mellan 16 och 66 år måste uppfylla ett kunskapskrav för att kunna bli svensk medborgare. Kravet innebär att man ska ha kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället.
Man kan visa att man uppfyller kravet genom till exempel betyg från svensk grundskola eller gymnasium, studier på Komvux eller folkhögskola, eller ett godkänt betyg i svenska för invandrare (SFI). Den som saknar ett intyg som visar kunskaperna kan i stället göra ett medborgarskapsprov.
Migrationsverket kan göra undantag från kunskapskravet för den som har en funktionsnedsättning, eller andra skäl som gör att kravet inte kan uppfyllas.
Godkänd nivå för att visa kunskaper i svenska och om det svenska samhället
Så går medborgarskapsprovet till
Möjligheten att göra ett medborgarskapsprov finns för den som inte kan visa sina kunskaper genom godkända betyg. Provet om det svenska samhället kommer att erbjudas från och med augusti 2026, medan provet i svenska som tidigast kommer kunna genomföras under hösten 2027.
Den sökande kan också visa sina kunskaper i svenska genom ett godkänt resultat på Tisus-testet. Tisus är ett test för personer med utländsk gymnasieutbildning som saknar betyg i svenska och vill studera vid ett svenskt universitet eller en svensk högskola. Under en övergångsperiod kan även andra språktest användas, till exempel Folkuniversitetets Swedex. Det innebär att den som annars skulle behöva göra ett medborgarskapsprov i svenska i stället kan visa sina kunskaper genom ett godkänt språktest.
När det finns möjlighet att göra medborgarskapsprov kommer Migrationsverket att skicka ett erbjudande om det till de personer som inte uppfyller kunskapskraven på annat sätt.
Läs mer om medborgarskapsprovet →
Barn måste ha en egen ansökan
Tidigare kunde ett minderårigt barn bli svensk medborgare tillsammans med sin förälder genom att vara biperson i förälderns egen ansökan. Den möjligheten finns inte längre. Barnets vårdnadshavare ska göra en separat ansökan om svenskt medborgarskap för barnet. Om barnet är 12 år eller äldre måste han eller hon ge sitt samtycke till ansökan. Eftersom barn inte omfattas av något försörjningskrav påverkas inte deras ansökan av om föräldrarna uppfyller försörjningskravet eller inte.
Så många ansöker om att bli svenska medborgare
Hittills under 2026, ungefär fram till mitten av juni, har Migrationsverket tagit emot drygt 28 000 ansökningar om svenskt medborgarskap. Ser man bakåt i tiden tog myndigheten emot 41 000 ansökningar under 2025 och 50 000 respektive 58 400 ansökningar under 2024 respektive 2023.
Inkomna ansökningar om svenskt medborgarskap 2023–2025
| År | Inkomna ansökningar |
|---|---|
| 2023 | 58 400 |
| 2024 | 50 000 |
| 2025 | 41 000 |
| 2026 (t.o.m. mitten av juni) | drygt 28 000 |
Migrationsverket beviljade 38 800 svenska medborgarskap under 2025, 65 600 under 2024 och 68 200 under 2023. Anledningen till att antalet beviljade medborgarskap var betydligt lägre under 2025 än tidigare år är främst att myndigheten införde åtgärder för att stärka säkerheten i handläggningen. Åtgärderna innebar fler handläggningsmoment, vilket ledde till att färre beslut kunde fattas.
Beviljade ansökningar om svenskt medborgarskap 2023–2025
| År | Beviljade medborgarskap |
|---|---|
| 2023 | 68 200 |
| 2024 | 65 600 |
| 2025 | 38 800 |
Siffrorna är avrundade till närmaste hundratal och kommer från Migrationsverkets årsredovisning för 2025 samt statistik publicerad på myndighetens webbplats.
Vem blir svensk medborgare?
Bland de personer som fick svenskt medborgarskap under 2025 var de fem vanligaste medborgarskapen Syrien, Afghanistan, Eritrea, Indien och Polen. Flest personer som fick svenskt medborgarskap under 2023 och 2024 kom från Syrien. Därefter kom personer från Afghanistan och Eritrea.
De fem vanligaste medborgarskapen år 2025
| Tidigare medborgarskap | Antal personer |
|---|---|
| Syrien | 4 439 |
| Afghanistan | 3 572 |
| Eritrea | 2 286 |
| Indien | 1 962 |
| Polen | 1 659 |
Hur ser vägen ut från ansökan till beslut?
Varför kan det ta så lång tid innan man får beslut, och hur kan det skilja sig mellan två ansökningar som ser likadana ut?
Läs om hur vägen ser ut från ansökan till beslut